I våras fick jag den finaste komplimangen jag någonsin fått – min far berättade om en händelse från min barndom:
”När Björn var 6-7 år gammal så var vi på någon avslutning eller liknande tillställning med skola, dagis eller simskola. När vi var på väg därifrån frågade jag honom om han hade haft roligt. Jodå, Björn hade haft väldigt roligt och berättade att han var glad för han hade hittat en ny lekkompis – en flicka. ”Vem var det då?’, frågade jag. Björn svarade att hon hade en röd jacka. Vi var förbryllade över vem hon var och kunde inte komma ihåg någon flicka med röd jacka.
Efter ett tag kom vi på vem det var. Hon var 2-3 år yngre än Björn och adopterad. Vi insåg själva att vi skulle beskrivit henne som ”flickan med mörk hy” eller något åt det hållet, vi tänkte inte ens på att hon hade en röd jacka.
Sådan är Björn.”
(NB: fritt återgivet med mina egna ord)
Varje gång jag tänker på min fars berättelse tänker jag också på en annan flicka med en röd jacka.
Det är dags att fokusera på de goda krafterna och vinna tillbaks initiativet. Jag vill leva i det Sverige Kent sjunger om.
Sverige, Sverige älskade vän
En tiger som skäms
Jag vet hur det känns
När allvaret har blivit ett skämt
När tystnaden skräms
Vad är det som hänt
Välkommen, välkommen hit
Vem du än är var du än är
Publicerat av mattiasson 
